Kickoff

U21-festen tog slut

Publicerad 2009-06-27 14:33:32 i Landslaget,

De har charmat en hel nation, men i går tog det slut.
Sveriges U21-landslag vände 0-3 till 3-3 och hade bud på segermål både i slutminuterna och i förlängningen, men straffläggning verkar vara lika kul för svenskar som för engelsmän.
Nu var ju ett lag dock tvunget att vinna och då blev det England. Guillermo Molins slog den avgörande straffen stolpe ut, men jag tycker ändå att det var Bergs straffmiss som blev avgörande. Skyttekungen som gjort mål på allt som rört sig förutom italienare kunde gett Sverige ledningen med 1-0 efter Milners Beckham-halkning på straffpunkten. Han sköt rätt på Hart i stället. Mål där och Sverige hade fått ett lugn med sig.

Nu känns det i stället mest bittert. Det har varit feststämning på Sveriges matcher, framför allt de två senaste mot England och Serbien. I går var nya Gamla Ullevi skrudat i gult och blått och trycket under de sista 20 minuterna plus förlängning var stort att få uppleva på plats. Jag kan säga att jag fått rysningar flera gånger under den här turneringen som jag har bevakat på plats sedan förlägret i Falkenberg den 2 juni.

Ett par konstateranden inför finalen på måndag.

* Det var länge sedan ett svensk fotbollslandslag var så roligt att bevaka som detta U21. Nästan inget verkade omöjligt, förutom att försvara sig mot fasta situationer och straffläggning då. Bästa svenska fotbollssommaren sedan 2004 med U21 i Tyskland och A i Portugal. Visst blev vi utslagna två gånger om då - på straffar.
* Tyskland-England är den tråkigaste finalen som det kunde bli. En repris på sömnpillret från Örjans Vall, var både jag och Hallandspostens krönikör Jan-Owe Wikström helt överens om.
* Marcus Berg har gjort sju mål, sju. Innan honom har ingen lyckats göra fler än fyra i någon U21-turnering på 2000-talet. Berg har varit fantastisk i varje match och måste bli den gyllene spelaren. Tänk om han kan ta med ett så här fulländat spel till A-landslaget också.
* Det skulle bli supertalangernas EM, men av Mario Balotelli, Theo Walcott, Bojan Krkic har vi väl i ärlighetens namn sett jäkligt lite av. Bara Balotelli har utmärkt sig ordentligt. På sitt vis då förstås, med mål och rött kort.
* Det finns gott om blivande A-landslagmän i den svenska truppen. Som Johan Dahlin, Mikael Lustig, Rasmus Bengtsson, Pontus Wernbloom, Emir Bajrami (hej då Chippen), Ola Toivonen. Berg och Elm är ju redan i A-landslaget.


Semifinal U21-EM Sverige-England Gamla Ullevi.

Vy från pressläktaren under förlängningen. Äntligen i skugga.


Semifinal i U21-EM Sverige-England på Gamla Ullevi.

För annars var det hett, förbannat hett på pressläktaren. Både jag
och Smålandspostens Per Johansson till vänster fick sitta med ett
matchmagasin över huvudet hela matchen för att få någon skugga.
Som tur är fick vi också vatten av pressvakterna - ett par gånger.

Det behövdes kan jag säga.

Italiens dilemma - en förlorad generation

Publicerad 2009-06-23 16:57:34 i Fotboll,

Mitt emellan U21-matcher och U21-presskonferenser så hann jag se en match från Confederations Cup i söndags.
Brasilien-Italien. 3-0 ...

Det var den bästa italienska trupp jag sett på länge, men lekfulla brassar lekte bort italienarna. Jag vet precis hur det lät i den italienska journalistkåren där och då. Många grå hår fick sällskap. Andra tappade säkert några. En förlust i fotboll är aldrig bara en förlust när det gäller Italien. Det är nationell stolthet ända in i själen.

Brasilien såg grymt starka ut, till och med Robinho gjorde en del saker rätt ibland. För Lippis världsmästare var det dock en rejäl näsbränna, en påminnelse ett år från nästa VM som Gli Azzurri aldrig ville ha.
Kritiken från svenskt håll var dock onyanserad. Ola Andersson pratade om att man missat ett generationsskifte och då undrade jag vilken pizzakartong han har läst det på.
Alla som kan italiensk fotboll vet att generationen som varit inte varit speciellt lysande. Det har varit ett enormt glapp och Lippi hade med de han kunde, det vill säga Montolivo och i viss mån Guiseppe Rossi.

Dagen därpå sa Marcello Lippi samma sak.

*   *   *
Nu ska jag strax till Malmö och förhoppningsvis få skriva att Sverige tog sig till semifinal i U21-EM via poäng mot Serbien. Tar sig Sverige bara till semi kan de vinna guld. Vare sig Tyskland eller England har varit bra i de matcher jag sett (två var). Och jag vill ju tro att svenskarna lärt sig läxan om det blir final mot Italien den 29 juni.

*   *   *
Italien och U21 förresten. Där finns flera spelare som kommer nå A-landslaget inom de närmaste åren. Balotelli om han bara tyglar humöret, Giovinco, Acquafresca, Motta, Consigli, Cigarini är några. Eventuellt Bocchetti och Andreolli också.

Reals köpfest fortsätter

Publicerad 2009-06-11 21:20:40 i Fotboll,

Nästan en miljard svenska kronor. Det var summan United behövde för att sälja Cristiano Ronaldo.
Helt rätt att sälja. Ronaldo är en diva numera som sprider dålig stämning i truppen och viktigare spelare som Rooney har fått ta beskedligare roller bara för särbehandlingen av Ronaldo.

En miljard svenska kronor kostar alltså världens bäste spelare. Finanskris? I Real? Nonsens.

För en miljard kunde man tydligen köpa 80 procent av Newcastle och nästan 27 miljoner Big Mac enligt en sammanställning jag såg i dag.

Försvarsspelare? Till Real? Nonsens.

4-0 mot Malta ...

Publicerad 2009-06-11 21:14:36 i Landslaget,

... var väl ungefär vad man kunde kräva och förvänta sig av Blågult.
Som trots allt reste sig, gjorde sitt jobb och fick ihop en klart godkänd andra halvlek efter en bedrövlig första.

Vinsten till trots, jag tycker ändå Sverige ser för bleka ut för att nå VM.
Bortsett från att Isaksson inte kan sparka en fotboll rakt eller knappt träffa bollen så tycker jag att det stora problemet är och förblir mittfältet.
Mittfältet saknar speed, teknik, kreativitet och vinnarskalle. Ack så överskattade Kim Källström kommer aldrig att bli lösningen. Inte i den här spelmodellen i alla fall.
Jag saknar Fredrik Ljungberg ...

Men ytterbackarna skötte sig bra. Nu vill jag se framför allt Safari prestera även på bortaplan mot bättre motstånd.

Marcus Bergs första halvlek var inte landslagsklass. Jag hann tänka U21 ett par gånger.

Zlatans "sågning" av Källström beskrivs som en attack. Överdrivet till tusen. Av allt jag kunde tänka mig att Zlatan - om han varit riktigt irriterad eller omogen - skulle säga var "Kim har spelat vänsterback för länge" bland det fyndigaste jag hört och läst.

Nu fokuserar vi på U21 i stället ett par veckor. Avresa till Halmstad sker för min del på lördag och jag är ackrediterad till premiären England-Finland på måndag. Till att börja med.

Kaká lämnar sitt Milan

Publicerad 2009-06-09 15:04:11 i Fotboll,

En era (Maldini) hann knappt gå i graven innan den som skulle följa tyvärr följde.
Kaká, Milans blivande lagkapten, lämnar Milan för - så klart Real Madrid.
Övergången är ytterligare en i raden av övergångar som Florentino Perez ligger bakom med summor som får finanskris att låta som ett låtsasord.

Visst är det väntat, men det gör mig inte mindre besviken. Antagligen är jag löjligt fotbollsromantisk för jag gillade verkligen idén som Kaká berättade för oss som var på Piazza Duomo när han fick guldbollen som världens bäste spelare i december 2007: "Jag vill bli kapten i mitt Milan".
Lät vackert, och jag trodde på den eftersom Kaká tydligt visade att pengar inte är något han bara faller för när Manchester City kom med sina låtsaspengar från arabvärlden i vintras.

Nu ville Kaká inte heller lämna Milan, hans hjärta är där, men gjorde det av lojalitet (visst är det skruvat nu) när Milans ledning bad honom. "Vissa summor kan man inte tacka nej till" "Milan är ett företag" etcetera.

Jag har inget emot Real Madrid i sig, men jag tycker att sådana här summor är att pissa på övriga världen. Lite i alla fall.
Det är klart Milan inte kan tacka nej till stålarna, vem hade gjort det.

Sportsligt då? Real har fortfarande en kass defensiv, men blir inte ett sämre lag med galacticon Kaká och kommer handla mer offensivt innan sommaren är klar. Men Barca har fortfarande det klart bästa laget.
Milan har gjort sitt i toppen av Serie A på ett tag. Kaká har burit lagets offensiv. 70 mål på sex säsonger i ligan, 23 i Champions. Det ersätter man inte sådär bara. Och säsongen 2006/2007 kunde inget lag stoppa den snabbe brassen. Men jag undrar om han kan toppa den säsongen någonsin?

För italiensk fotboll är det också ett dråpslag. Det visar att man återigen är mindre värda än de penningstarka ligorna England och Spanien och det känns i den italienska fotbollssjälens stolthet, jag lovar.
Om även ligans andra galjonsfigur, vår egen Zlatan, lämnar Inter blir det ett ramaskri bland journalister och supportrar som lär höras.

På ett mer personligt plan: Tur att man bodde i Italien när man gjorde det. Och Tack Kaká för det du gjorde för Milan.

*   *   *
Real och pengar förresten. När klubben strött pengar om sig på 80- och 90-talet så var de på ruinens brant med miljardskulder. Det löstes genom att Madrid kommun köpte lagets träningsanläggning för tre miljarder kronor. Sen kunde Real handla vidare igen. Real är den enda klubb i världen som kommer undan med att agera oansvarigt.

Så vinner Söderling Franska Öppna

Publicerad 2009-06-07 13:18:40 i Tennis,

En Grand Slam-final med svenskt deltagande.
Det har vi inte sett sedan (om jag minns rätt) Thomas Johansson vann Australian Open 2002 mot Marat Safin.
Men inget är ju omöjligt för Robin Söderling i dessa dagar verkar det som.

Den tesen kommer nå sin kulm när Söderling möter Federer i dagens final i Franska Öppna.
Federer som Söderling aldrig vunnit mot på nio möten, varav två på grus i Madrid.
Det borde vara en enorm fördel för schweizaren som kan ta sin första titel på det röda gruset i Paris.

Samtidigt har Federer nog aldrig känt sådan respekt och kanske även rädsla att faktiskt förlora mot Söderling som nu. Han har trots allt slagit Nadal (den omöjlige), Davydenko och Gonzalez. Och Federer känner pressen över att vinstchansen är större än på många år.

Så hur ska Söderling spela för att vinna? Det enkla svaret är sitt spel. Hårda, flacka grundslag djupt ner mot hörnen för att Federer ska få så lite tid som möjligt på sig att hitta sina vinklar. Mycket spel på Federers backhand. Och så måste serveprocenten vara hög matchen igenom. Det spelet har Söderling visat i sina tre senaste matcher och vunnit välförtjänt. Kan han upprepa det tror jag han vinner.
Vad Federer kan behöver jag inte ens skriva. Allt, men svagheten är spelet på grus och till viss del backhanden.

Söderling har verkligen inget att förlora. Bara att vinna. Han har redan fått tron på svensk tennis att blomma ut igen. Min enda farhåga på förhand är att han har gjort för mycket media, för mycket happenings runt sin tennis och kan ha tappat både fokus och mental ork på det. Jag hoppas jag har fel. Nu håller vi tummarna.

Färglöst Sverige på nationaldagen

Publicerad 2009-06-07 12:52:26 i Landslaget,

Sverige gjorde en av sina sämre kvalinsatser under Lars Lagerbäcks ledning mot Danmark på Råsunda - på nationaldagen dessutom.
Man kan förlora på olika vis, absolut. Men här var det upplagt för Sverige, Danmark var stukade av skador, vi slapp Jon Dahl Tomason som alltid gör mål på Sverige känns det som. Och ändå sitter jag och funderar efter 90 minuter på vad tusan som hände.
Danmark var ju inte bättre. Det var Sverige som var sämre.

Och till syvende och sist hamnar felet på förbundskaptenerna. Jag vet att det är uttjatat, populistiskt att peka syndabock och alltid hamna på Lagerbäck, men den här gången är han fel man på rätt post.

Som jag ser det gjorde han tre stora fel.
Fel 1: Lagerbäck valde återigen en defensiv taktik, höll tillbaka ytterbackarna och Sverige skapade otroligt lite, för att inte säga inget, på det ordnade spelet (långbollar på chans på slutet räknas inte).
Fel 2: Sverige saknade, och det var pinsamt uppenbart, ett spelsätt, en idé om hur man ville anfalla och framför allt hur man skulle utnyttja Zlatan Ibrahimovic. Det är ju inte konstigt att den store Ibra inte gör mål i Sverige längre. Visst, han missade ett läge med vänstern där bollen bara dök upp, men bollarna han får att jobba med är ju smått omöjliga att göra något med. Så Zlatan går ner, och ner och ner för att möta och få någon vettig boll att jobba med. Sverige tar bort sin egen bäste spelare på det viset. Om Inter kan spela efter Zlatans styrkor kan Sverige göra det i ännu större utsträckning.
Fel 3: Lagerbäck läste inte av Danmarks taktik (som alltid är densamma) med hög press, offensiva yttrar, stor rörlighet centralt på mitten, snabba omställningar. Det syntes tydligt när överraskade svenskar spelade i sidled och hem och backlinjen fick bolla gris.

Kim Källström som straffskytt är väl inget att diskutera egentligen. Zlatan har slagit flera tveksamma straffar i Italien också och Kim har varit stabil straffskytt i landslaget länge. Felet han gjorde var att skjuta där han gjorde. Målvaktshöjd som det kallas i folkmun. Högt eller lågt, men aldrig i mitten.

Nu missar Sverige av allt att döma VM 2010 och därmed är Lagerbäcks era också slut. Han har kört fast, det finns sedan många år inga nya idéer och det behövs en ny röst. Och det behövs en ny generation som får chansen. Bröderna Elm ska bara vara början.

DIF-såpan

Publicerad 2009-06-04 11:43:07 i Allsvenskan,

Det ofrånkomliga skedde till slut. Zoran Lukic lämnade Djurgården igen.

Bortsett från att jag tycker att det redan från början var väldigt ologiskt (för att använda ett snällt ord) att ta tillbaka Lukic som DIF en gång gjort sig av med så är det mest intressanta att Lukic lämnar som den store förloraren.
Inte för att DIF torskat i Allsvenskan.
Utan för att Lukic uppenbarligen förlorat den maktstrid som uppstått när han och Andrée Jeglertz inte kommit överens.
Sen ska man väl knappt tala om hur dåligt det var av Djurgården (Aral) att anställa två tränare som en duo när de uppenbarligen inte såg likadant på hur saker och ting skulle skötas.

Lukics ärliga ledarstil går bra i medgång, då pumpar han in självförtroende i gruppen, men han slaktar ju också sina spelares självförtroende i motgång.

Det känns som att Lukic snart gjort sitt i Allsvenskan - vem ska anställa honom nu?
Jeglertz å sin tur får (antagligen) resten av säsongen på sig att bevisa vad han går för - och hans lugnare stil kan mycket väl funka för att DIF ska höja sig.

Ett hinder från drömfinal

Publicerad 2009-06-03 19:45:49 i Tennis,

Robin Söderling visade att han minsann har mognat enormt mentalt det senaste halvåret när han utklassade världelvan Davydenko. Jag såg merparten av matchen när Eurosport inte sände damtennis i stället. Visst kunde det gått annorlunda om Davydenko tagit någon av de två breakbollar han hade i Söderlings första servegame. Nu gjorde han inte det och då gjorde Robin processen oväntat kort och obarmhärtig.

Det som imponerar mest är att han inte gick i någon enkel fälla, lät sig flyga iväg på alla hyllningar utan gjorde sitt "jobb". Mot Gonzales är Söderling stor favorit och bör vinna. Då väntar Roger Federer i final. Federer som i dag krossade fransmannen Monfils och visade de som påstår att Federer inte är i form (jag är inte en av dem).

Söderling-Federer i final på söndag vore det roligaste som hänt svensk tennis på många år, OS-silvret i dubbel i fjol inkluderat. Då kanske en mentalt starkare Söderling kan visa Federer som flera gånger sagt att det mentala är Söderlings svaghet. Men ett hinder var är kvar innan vi är där.

U21-läger i Falkenberg

Publicerad 2009-06-03 19:34:07 i Landslaget,

Är på plats i Falkenberg den här veckan för de första dagarna på U21-landslagets förläger inför U21-EM som börjar den 15 juni.

Vackert väder, gröna planer, lätt förväntan och trevliga spelare och ledare. Inte mycket att klaga på med andra ord. Har gjort ett par intervjuer till vår (ST:s) U21-nedräkning. Känns som att jag hade kunnat göra hur mycket som helst när man får härja fritt i en landslagsgrupp så här, men de grejer jag gjort känns bra i alla fall.

U21 tränar på Vinåvallen i Vinberg för de som undrar. Publiktillströmningen var lite sådär första dagen, men i dag onsdag var det både fler åskådare som journalister.

U21-lägret i Falkenberg, dag 1. Samling vid vattnet.
U21-spelarna. Labinot Harbuzi (till höger), Joel Johansson (mitten)
och Robin Söder och Ola Toivonen syns vid en vattenpaus under
tisdagens träning på Vinåvallen i Vinberg. Mindre kul kuriosa: Här slet
jag av mitt ledband i ena foten första gången.


U21-lägret i Falkenberg, dag 1. Gustav Svensson i bakgrunden, Pontus Wernbloom framför.
IFK-polarna Gustav Svensson och Pontus Wernbloom under en
passningsövning. Vinnarskallen Wernbloom fick frågan av förbunds-
kaptenen Jörgen Lennartsson i en spelövning när Wernbloom gick i
backen "var det straff Pontus?" "Alltid".



U21-lägret i Falkenberg, Mikael Lustig.
Ex-Giffaren Mikael Lustig glädjer numera norska Rosenborg med sitt spel.
Lustig är självskriven som högerback i U21 och en av spelarna som kan
nå A-landslaget inom något år. "En unik spelare", berättade förbundskapten
Tommy Söderberg för mig. Och log stort.

Om

Min profilbild

Fredrik Jonsson

Sportreporter och fotbollskrönikör för Kvällsposten/Expressen. Tidigare mångårig sportreporter med fotbollsansvar på Sundsvalls Tidning. Jag har bevakat A-landslaget och Allsvenskan/Superettan i många år. Jag har även arbetat på Sportbladet och Smålandsposten, samt bott och studerat i Milano, Italien i nästan ett år. Skriver här initierat om fotboll och tennis. Följ mig även på twitter: Frejon81.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela