Kickoff

Poängen var poängen - men var var spelet?

Publicerad 2016-04-18 07:50:00 i Halmstads BK, Superettan,

Ett övertidsmål och tre poäng som kan vara värd sin vikt i guld i höst.
Men också ett spel där HBK vare sig spelade som man vill eller borde i snålblåsten.
Ska fem man på mitten vara lösningen måste man utnyttja systemets fördelar också.
 
Det är på tok för tidigt att prata om allsvenskan redan efter tre omgångar, men när man tittar tillbaka och summerar superettansäsongen i höst kan Simon Silverholts övertidsmål borta mot Ängelholm mycket väl vara en av de definierande stunderna över 30 omgångar för HBK:s del.
En dålig fotbollsmatch där vinden gjorde sitt till slutade ändå med det som allt handlar om i slutändan: tre poäng.
HBK:s första bortaseger sedan Kalmar FF borta hösten 2014 gör att starten på säsongen med sex poäng efter tre omgångar får ses som helt okej. Det är viktigt att inte tappa fart tidigt på säsongen redan.
 
Det är inte utan skönhetsfläckar som HBK har startat säsongen. Det är lika väntat som att planerna är ojämna på vårkanten och bara bör bli bättre framöver att spelet inte sitter till fullo än.
Men det blir samtidigt ett grundläggande fel när HBK med sitt 3-5-2 (som jag inte är övertygad om på allsvensk sikt) inte spelar efter dess styrkor. Med fem man på mitten har HBK ett numerärt överläge på stora delar av planen och att man då envisas med långbollar på chans i motvind (eller medvind för den delen) i stället för att försöka kontrollera spelet och minimera riskerna att tappa bollen snabbt genom ett kortpassningsspel som tvingar motståndarna att jaga boll och koncentrera sig mer på defensiven skapar frågetecken.
Långbollar behövs ibland, absolut och det gav även resultat på övertid i form av målet, men ska man spela det spelet som mot Ängelholm långa stunder är 4-4-2 (finns varianter som inte kräver renodlade yttrar) ett mycket säkrare system.
Dessutom är uppspelsfötterna (Markus Johansson framför allt) för att spela längre, rakare bollar från backlinjen inte bra nog när Fredrik Liverstam måste spelas centralt i trebackslinjen för stabilitetens skull. Det kan dock bli bättre när Jesper Westerberg är tillbaka.
 
Förstå mig rätt här. Det jag menar är helt enkelt att ska det vara någon mening att bygga på fem man på mitten måste HBK använda formationens/truppens styrkor på ett bättre sätt. Det är genom kortare passningar och mer kombinationsspel - innan den rakare bollen spelas på sista tredjedelen av planen. Det kräver dock även mer rörelse än i söndagens match från mittfältarna och forwards som var för stillastående. Men gör man rätt så blir inte motvind en lika stor faktor som HBK tillät det bli efter paus mot ÄFF, man kommer dominera fler matcher och skapa fler chanser och man blir även mindre sårbart för omställningar. Kvaliteten för att kontrollera bollen i superettan ska man ha på mittfältet med Rojas, Barny och Haksabanovic.
Där finns att jobba vidare med. På längre sikt är det viktigt att man bygger ett eget fungerande passningsspel.
 
###
Malkolm Nilsson har varit utlånad till Öster i en månad, men får inte spela för division 1-klubben förrän när nästa transferfönster öppnar i sommar. Östers slarv med pappersarbetet slår hårt mot målvakten som behövde få A-lagsspel. Vad jag hör så diskuterar klubbarna i stället att yngre reservmålvakten Isak Pettersson lånas ut till Öster under våren enligt det samarbetsavtal som klubbarna har och som möjliggör för U23-spelare att gå mellan klubbarna utan karens. Då kan Pettersson få den A-lagserfarenhet som Nilsson skulle fått.

Krönika: Superettanformeln är enkel - det svåra är att klara det

Publicerad 2016-04-04 12:51:13 i Halmstads BK, Premiären, Superettan,

Halmstads BK har den bästa startelvan om de håller sig friska.
Men det räcker bara till allsvenskt avancemang om spelarna förstår och tar utmaningen som väntar.
Superettanformeln är enkel – det svåra är att utföra den.
 
Superettanpremiär.
Och det är lika bra att slå fast det direkt. Superettan, Halmstads BK:s vardag säsongen 2016, är svårare än allsvenskan. Varför? Jo, i allsvenskan är det lättare att spela fotboll. Det är klart man måste lägga ner jobbet också.
Men i superettan går spelet i än större utsträckning hand i hand med det hårda, disciplinerade jobbet. Tummar ett lag på jobbet och tror att man kan lira sig igenom serien till avancemang bara för att man har de bästa spelarna eller en stark trupp kommer man inte lyckas. Fråga Hammarby.
 
Det är den första och största utmaningen som väntar Halmstads BK i år.
Man har tappat spelare i James Keene, Matthew Rusike, Shkodran Maholli, Viktor Ljung, Snorre Krogsgård, men HBK har fått behålla lagkaptenen Fredrik Liverstam, Stojan Lukic (som HÄR berättar om det lukrativa korttidskontraktet från en utländsk klubb han hade på bordet i vintras), Mohammed Ali Khan och Sead Haksabanovic och samtidigt kunnat värva fjolårets skyttekung i superettan, Fredrik Olsson, lovande Adnan Kojic och till sommaren spelklare Ivo Pekalski.
HBK fick inte Dusan Djuric, men går in i säsongen med den på pappret bästa startelvan. Med Jesper Westerberg och Ivo Pekalski spelklara kommer man ha en svårmatchad bredd i truppen också från sommaren och framåt även om det är ack så tunt bakom anfallsduon Olsson-Ruud Tveter.
 
Startelvan, med dess samlade spetskompetens, är HBK:s största konkurrensfördel i år, men det är inte den styrka det kan vara om inte laget som springer in på Studenternas IP i kväll i premiären borta mot Sirius, förstår vad som krävs av dem.
Hårt jobb. Stenhårt uppoffrande slit i 30 omgångar. Med varandra och för varandra. Då kommer belöningen i slutet av säsongen. Tummar man på det spelar HBK med stor sannolikhet i superettan även 2017.
Jag tror att HBK kniper en av direktplatserna tillbaka till allsvenskan.
Och det beror lika mycket på startelvans klass som att man har flera spelare som VET vad superettan kräver av dem när man nu kommer ner en serie och får favoritskapet på sina axlar.
Jag har pratat med Fredrik Liverstam och Stojan Lukic i veckan och båda återkommer till att det krävs att alla tar jobbet i år. Båda spelarna har erfarenhet av superettan. Det har även Fredrik Olsson, Junes Barny, Antonio Rojas, Kristoffer Fagercrantz, Alexander Henningsson och Rebin Asaad samt Jesper Westerberg och Ivo Pekalski (även om det var några år sedan).
HBK är storlaget i årets serie som alla de andra lagen kommer vilja slå och det kräver ödmjukhet inför uppgiften för att inte falla på eget grepp.
 
En annan viktig nyckel blir skadelistan. HBK går in i serien med 15 utespelare + Westerberg och Pekalski som inte är spelklara samt målvakterna Lukic och Isak Pettersson. Det är i minsta laget och det vill till att besöken hos sjukgymnasten Simon Bakkioui blir få. Framför allt kommer det bli av yttersta vikt att inte Fredrik Olsson eller Alexander Ruud Tveter går sönder. Olssons rörelseschema är imponerande och han är närmast en garanti för 15 mål i år känns det som. När det gäller anfallsbesättningen är det märkligt att man inte sett till att ha en tredje utpräglad anfallare i truppen. Simon Silverholt är alternativet nu, Sead Haksabanovic kan ta steget upp och det kan även Junes Barny så det är ingen kris om något skulle hända, men med facit i hand var det kanske inte så klokt att så tidigt skicka iväg en spelare som Shkodran Maholli till Åtvidaberg. Med honom i truppen också hade utgångsläget sett ännu bättre ut.
 
Premiären borta mot Sirius blir en intressant värdemätare för HBK. Sirius, även om man har tappat Stefan Silva till Sundsvall och Moses Ogbu till Jönköping i vinter, kan mycket väl vara det andra topplaget i serien i år. Både Janne Jönsson och Stojan Lukic håller det som säsongens svåraste bortamatch när jag pratat med dem.
Superettan är alltid oförutsägbar och årets serie följer den mallen till punkt och pricka. Utöver Halmstad och Sirius tror jag ändå på förhand på Dalkurd, Assyriska, Ljungskile och Gais i topp sex med varning för Varberg som med Nsima Peter, Ajsel Kujovic och Liridon Selmani har ett intressant anfall. Åtvidaberg känns som årets Öster/Mjällby/BP, speciellt efter att Mauricio Albornoz flyttade till IFK Göteborg innan fönstret stängde.
 
Den 5 november vet vi helt säkert vilka som hanterat superettans utmaningar bäst.

Förväntade premiärelvan för HBK

Publicerad 2016-04-03 15:59:02 i Halmstads BK, Superettan,

Halmstad sparkar igång återtåget mot allsvenskan(?) borta mot Sirius.
Den på pappret kanske svåraste av alla bortamatcher i år.
Här är den förväntade startelvan i premiären.
 
HBK går in i den allsvenska säsongen med förväntningar att höra till toppen och ta steget tillbaka till allsvenskan. Jag ska återkomma med en krönika här i bloggen om vad som framför allt talar för att HBK ska lyckas och vad som krävs för att lyckas.
HBK åker norrut under söndagen inför måndagens premiär. Jag har inte sett de sista träningarna, men vad jag hör och vad jag såg i tisdags när jag var på träningen så blir det här premiärelvan (med reservation för sena skade-/sjukdomsbesked).
 
Stojan Lukic - Fredrik Liverstam, Markus Johansson, Mohammed Ali Khan - Adnan Kojic, Antonio Rojas, Junes Barny, Sead Haksabanovic, Andreas Bengtsson - Fredrik Olsson, Alexander Ruud Tveter.
 
Det är den förväntade elvan (men preliminär) och mest intressant är väl att Markus Johansson i år har gått om Alexander Berntsson i mittbackskampen samt att HBK valt att flytta ut Fredrik Liverstam till höger för att kunna nyttja hans uppspelsfot.
 

Om

Min profilbild

Fredrik Jonsson

Sportreporter och fotbollskrönikör för Kvällsposten/Expressen. Tidigare mångårig sportreporter med fotbollsansvar på Sundsvalls Tidning. Jag har bevakat A-landslaget och Allsvenskan/Superettan i många år. Jag har även arbetat på Sportbladet och Smålandsposten, samt bott och studerat i Milano, Italien i nästan ett år. Skriver här initierat om fotboll och tennis. Följ mig även på twitter: Frejon81.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela