Kickoff

Pekalski gör comeback

Publicerad 2016-05-24 00:13:00 i Halmstads BK, Ivo Pekalski, Superettan,

Ivo Pekalski är tillbaka på fotbollsplanen.
På tisdag kväll gör den landslagsmeriterade mittfältaren comeback när Halmstads U21-lag möter Örgryte.
– Han ser fantastisk ut, säger HBK:s sjukgymnast Simon Bakkioui.
 
Den förre Malmö FF- och Häckenspelaren Ivo Pekalski skadade korsbandet borta mot Falkenberg den 27 september i fjol.
Det blev ingen fortsättning i Hisingsklubben för den landslagsmeriterade 25-åringen som i stället skrev på för Halmstads BK i superettan i vintras.
Där har han fortsatt sin rehabilitering och nu är han redo för comeback.

Tisdag kväll (klockan 18) möter Halmstad Örgryte hemma i U21-serien och då kommer Ivo Pekalski göra comeback.
Planen är att han ska spela drygt 30 minuter.
– Alla tester har gjorts för styrka, stabilitet, balans och uthållighet för att släppa in honom till hans premiär, säger sjukgymnasten Simon Bakkioui som är optimistisk.
– Han ser fantastisk ut, en mycket intelligent spelare.
Tanken är att Ivo Pekalski ska stegra antalet minuter de kommande U21-matcherna innan han är redo för A-lagsspel.
30 minuter nu, därefter 45, 60 och till slut 90 minuter.

Krönika: Myntet har alltid två sidor

Publicerad 2016-05-21 13:42:00 i Dusan Djuric, HBK, Halmstads BK, Superettan,

Dusan Djuric är besviken på HBK:s behandling av honom och tycker kritiken mot honom är orättvis.
Det han berättar i dagens KvP matchar också det jag fick känslan av redan i vintras.
Att HBK inte var så intresserat som man gjort gällande i efterhand.
 
Jag har fått många frågor av HBK-supportrar om vad som hände när Dusan Djuric nobbade HBK i februari för Dalkurd. De flesta som ställt dem har också med en ganska stor portion besvikelse konstaterat att det måste ha handlat om att Dalkurd erbjöd mycket mer pengar.
Och svaret är ju ja, det gjorde Dalkurd till viss del – eftersom HBK inte erbjöd något som var så svårt att toppa.
Drygt 20 000 kr med bonusar kan kanske en del tycka är okej i superettan, men det är lågt för en spelare som när han nu är frisk och i speldugligt skick igen skulle vara lagets klart bästa spelare. En av väldigt få spelare som dessutom har en stjärnstatus som HBK hade kunnat tjäna både sponsor- och publikintäkter på.
Med det vill jag mena att det fanns möjligheter.
Hade han skrivit på i somras i allsvenskan hade han fått tre gånger så mycket. I superettan är lönerna av naturliga skäl lägre och Djuric var medveten om HBK:s ekonomiska läge, men ville precis som alla andra oavsett jobb känna sig rättvist behandlad och önskvärd.
 
Det var där förhandlingarna blev en signal om HBK verkligen ville ha honom tillbaka eller inte.
Dusan Djuric tyckte också att han fick tjata på HBK. I slutändan kände han sig inte önskvärd.
Folk kommer garanterat ha åsikter om det också, men det matchar i alla fall min tidiga känsla av det som hände i vintras.
Jag frågade till exempel Janne Jönsson om Dusan inte var aktuell igen redan innan HBK åkte på träningsläger. Då var svaret mer nej, inte direkt.
Sen ringde han själv och fick börja träna med HBK efter lägret.
Då pratade HBK om att de ville få klarhet snabbt, men när jag frågade 1,5 vecka senare fick jag mest svaret att man skulle fundera lite till över helgen. Då fick jag återigen känslan av att HBK-ledningen inte var övertygad (kanske var man inte enig?) om man ville värva Djuric som den här gången inte la in någon brasklapp om utlandsspel. Han ville hem. Han ville till Halmstad där han redan bodde sedan sommaren och har familjen, vännerna och tryggheten.
Den tryggheten har alltid varit oerhört viktig för Djuric.
Men där HBK verkar ha tvekat var Dalkurd tydligt med att de ville ha honom, konkreta, hade även en plan och erbjöd (utan att veta hur mycket) ett bättre kontrakt helt enkelt.
Att det var en överraskande destination är en annan femma, men försäsongen började bli gammal och Dalkurd såg säkert sin chans.
 
 
 
Varför var HBK tveksamma då?
Jag är övertygad om att Djurics sena "nej" i somras på transferfönstrets sista dag låg honom i fatet i februari också. HBK-ledningen hoppades så den gången att man inte hade någon riktig reservplan och blev utan mittfältsförstärkning. Men man ska komma ihåg att Djuric hela tiden var tydlig med viljan att återvända utomlands då. Sen blev det inget av det, men han ska ha haft alternativ när han sa nej.
Kanske spelade HBK:s besvikelse in?
### Det är synd för HBK kände ändå tydligen behovet av att värva en offensiv mittfältare i Rebin Asaad efter det.
### Det är också synd för när Djuric tränade med HBK i somras stortrivdes Sead Haksabanovic i hans sällskap på planen, två spelare som tänker och ser fotboll med en internationell blick och teknik. Djuric hade kunnat bli en oerhört bra mentor för Sead. För att inte tala om hur intressant ett mittfält med Djuric, Haksabanovic och Pekalski hade kunnat bli...
Det hade kanske blivit för bra?
 
Kan det ändå bli en återkomst i HBK?
Ja, i alla fall från Dusan Djurics sida. Trots besvikelsen över det som hände i februari är känslorna för HBK fortsatt starka och han hoppas och tror att han ska kunna återvända till HBK. Kanske redan nästa år.
Han ser det inte heller som att han gick till en konkurrent eftersom Dalkurd är nykomlingar och HBK siktar på allsvenskan.
Om HBK vill det? Vej ej, det känns väl tveksamt, man hade säkert sina skäl i vintras, men man borde vara öppen för det i alla fall tycker jag.
Om HBK-fansen vill det? Det vet jag inte heller, många var bevisligen sårade och besvikna i februari och hjälteglorian hamnade i alla fall där och då på sniskan.
Men på samma vis som ett mynt har två sidor brukar man ju säga att tiden läker alla sår.
Det är bara att vänta och se.

Avslöjar: Därför nobbade Djuric HBK

Publicerad 2016-05-21 11:16:42 i Allsvenskan, Dusan Djuric, HBK, Halmstads BK, Superettan,

Dusan Djuric ville återvända till HBK och var säker på att han skulle göra det.
I en exklusiv intervju med Kvällsposten i dag talar mittfältsstjärnan ut om varför han nobbade moderklubben, besvikelsen på hur han behandlades, kritiken från fansen - och en möjlig återkomst.
KvP kan även avslöja kontraktsdetaljerna som fick Djuric att inte känna sig önskvärd.
 
Läs hela texten HÄR.
 
 

1-0 räcker långt - och bygger något mer

Publicerad 2016-05-16 22:31:00 i Halmstads BK, Superettan,

Hur långt räcker en mängd 1-0-segrar?
På kort sikt till toppen av superettan.
På längre sikt till en återuppbyggd vinnarkultur.
 
1-0-segrar brukar kallas tränarsegrar. En hållen nolla, en disciplinerad seger. Det har inte varit så snyggt, men Halmstad har tagit sina trepoängare och vips är man tillbaka i serieledning i superettan.
Det är säkerligen Janne Jönsson nöjd med - och ska även vara det. Den som tror att det är lätt att landa på fötterna igen och bara börja om och vinna efter en säsong som den i fjol tror fel.
Det är en mental resa bara fram till seriestart att rensa skallarna och lämna det som varit bakom, skräp och allt annat.
När säsongen börjar börjar nästa etapp på resan.
För HBK har utmaningen resultatmässigt varit att höja sin lägstanivå och börja bygga upp en raserad vinnarkultur igen. Där är man på väg nu. För varje 1-0-seger blir det bygget starkare och starkare och tvivlen mindre i samma takt som tron växer.
 
Det är viktigare än man kanske tror om man når allsvenskan igen. Se bara på nykomlingarna Östersund och Jönköping som tagit med sig sin obändliga tro på sin förmåga och spel upp i högsta serien.
I spelet har HBK fortfarande en hel del att jobba på för att spelet ska hålla vid ett framtida avancemang.
I uppspelsfasen, på mitten.
Men där är superettan förlåtande på ett sätt som allsvenskan inte är.
Samtidigt har man en diamant i Sead Haksabanovic som blir bättre och bättre i spelet för varje match. Tillsammans med AIK:s superlöfte Alexander Isak den lysande spelaren i 99-generationen.
För kombinationsspelet på sista tredjedelen är Sead redan vital - och det är säkert en stor anledning till att HBK inte släppte iväg honom på U17-EM. Tråkigt för Sead som redan under försäsongen visade att han har kvaliteter och spelförståelse som HBK måste ha för att offensiven inte ska bli långa bollar mot Alexander Ruud Tveter. För varje match som går värderar Sead också bättre. De tekniska färdigheterna är redan oerhört vassa.
Just norrmannen Ruud Tveter, som blev matchvinnare mot Ljungskile i kväll, har redan ett starkt samarbete och förståelse på planen med Sead. Det syns tydligt på båda att de gillar att spela fotboll ihop. Och det är viktigt.
 
Simon Silverholt har tagit för sig i år när han fått vara frisk. Med sin snabbhet kan han skapa chanser ur inget och ett år i superettan är jättenyttigt för hans utveckling. Det Silverholt framför allt behöver jobba med är att skydda bollen med kroppen så att han får frisparkar när motståndarna tacklar i stället för att bli av med den. Med den snabbheten finns det väldigt mycket att vinna på det både för Silverholt själv och HBK.

Om

Min profilbild

Fredrik Jonsson

Sportreporter och fotbollskrönikör för Kvällsposten/Expressen. Tidigare mångårig sportreporter med fotbollsansvar på Sundsvalls Tidning. Jag har bevakat A-landslaget och Allsvenskan/Superettan i många år. Jag har även arbetat på Sportbladet och Smålandsposten, samt bott och studerat i Milano, Italien i nästan ett år. Skriver här initierat om fotboll och tennis. Följ mig även på twitter: Frejon81.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela